- Satans jäkla skit. Muttrade jag för mej själv. Jag tog en ny slinga hår och snurrade den runt locktången. Jag gav ifrån mej att skik när jag råkade trycka locktången mot mitt finger. Den föll med en duns i golvet och jag sprang ut i köket och höll mitt finger under kallt vatten. Lily kom in i köket.

- Behöver du hjälp? Jag vände mej om och kollade på henne. Hon höjde ögonbrynen och kollade frågande på mej.

- Vaddå? 

- Ta inte illa upp men sist du lockade mitt hår slutade det inte så bra. Sa jag och stängde av vattnet och vände mej mot henne. 

- Förlåt. Sa hon och vände ner blicken i golvet. Jag gick fram till henne och la mina armar på hennes axlar.

- Du får ta det försiktigt, okej? Hon kollade upp och log mot mej.

- Och du få sitta still, okej? Sa hon och flinade. Jag himlade med ögonen och gick in på mitt rum. Nowa kom springandes efter.

- Jag vill också göra något! Jag gick in och satte mej på en stol framför spegeln. 

- Du kan få måla mina naglar. Sa jag och kollade på henne genom spegeln. Hon nickade och plockade fram massa olika nagellack från en låda. Hon valde en vinröd färg och började att måla. Jag plockade fram min mobil och gick in på spotify och satte igång lite musik. Jag tog den första låten jag fick se. Någon sekund senare fylldes rummet med Gangnamn Style. Lily suckade till men jag och Nowa försökte sjunga med så mycket vi kunde. 

- Lily, jag har kommit på lite namn till barnet. Lily kollade skeptiskt på mej genom spegeln.

- Okej... 

- Om det är en tjej, Spencer. Och om det är en kille, Spencer. Sa jag och log mot henne genom spegeln. Hon himlade med ögonen. 

- Spencer går ju som både kill- och tjejnamn! 

- Nej, jag tror bara dina föräldrar ville ha en till pojk så mycket att du fick ett pojknamn. Sa Nowa och fnissade till. 

- Vill du fortsätta måla mina naglar? Sa jag och kollade på henne vilket fick Lily att tappa slingan hon precis skulle locka. 

- Vill du gå till festen med bara en hand målad? 

- Spencer sitt still! Jag vände huvudet tillbaka till spegeln och tog upp min mobil för att byta låt. Tio minuter senare var allt klart och jag skulle bara byta om. Jag tog på mej min klänning och mina skor och kollade i spegeln.

- Jag går nu! Sa jag och slängde på mej min jacka.

- Hejdå! Sa dom i kör.

 

- Hi, nice to meet you. Sa jag och skakade Guys frus hand. 

- Nice to meet you too, I've heard nice things about you. Sa hon och log mot mej.

- Oh, have you? Jag kollade förvånat på henne.

- Yeah, Sam talks about you all the time. Jag kollade ännu mer förvånat på henne. 

- Oh, really? Men hon svarade inte mej utan vände sej om för att prata med några andra. Vilket inte gjorde mej så mycket. Jag kollade mej omkring men det verkade inte som om någon jag kände var här. Kul. Känns som om jag borde lärat känna någon medans jag jobbat här men ärligt talat den jag lärt känna mest är min chef. Och hans katt. Vilket är det ända han pratar om hela tiden. Jag gick bort och ställde mej mot en vägg och kollade på allt folk. Jag kollade på den stora klockan som hängde på väggen bakom baren. Louis skulle inte vara här förren om en halv timme. Jag suckade och tog en klunk av min drink. Jag hostade till när den starka vätskan åkte ner i halsen. 

- Here drink this. Jag kollade upp och såg Sam hålla fram ett glas till mej. Jag hostade några gånger till men tog sedan glaset och tog en klunk. Hade inte förväntat mej att Sam skulle dricka vatten.

- Water? Sa jag och kollade förvånat på honom.

- Yeah, I'm the driver tonight. 

- Oh, okay. Sa jag och kollade mej omkring. Jag som hade hoppats på att jag inte skulle stöta på Sam innan Louis kom hit. Men varför skulle jag inte stöta på honom? Han är ju överallt. 

- So, where's Louis? Sa han och kollade på mej. Men hans blick gled alltid lite ovnanför mej. Men jag bara struntade i det. 

- He's at a signing. Sa jag och kollade på klockan igen. Dörren bakom mej öppnades och jag vände mej om för att se om det var Louis eller någon annan av killarna men det var det inte. Jag vände mej om igen och möttes av Sams läppar. Jag försökte putta bort honom men han höll hårt om mej. Jag la min hand över hans arm och nöp till det hårdaste jag kunde. 

- Ouch! Sa han och strök handen över sin arm. 

- How hard is it to take a no Sam? Sa jag och kollade argt på honom. 

- You're standing under a mistletoe, and Louis isn't here to kiss you so. Sa han och ryckte på axlarna. 

- Dosen't seem like he's got much time for you Spencer. Sa han i en lugnare ton. Jag kände hur tårarna var påväg att falla. Vilket var löjligt. Louis hade viss tid åt mej. Vi kanske inte träffas like mycket som jag vill men ändå. Och det kommer ju i och för sej bli ännu mindre när dom ska ut på turné nästa år.

- Fuck you. Jag vände mej om innan första tåren föll. Jag stannade upp när jag fick syn på Liam lite längre bort och han kollade rakt på mej. Jag kollade mej snabbt omkring för att se om Louis var i närheten men han var inte där. Jag kollade på Liam igen och han kollade medlidande på mej som om han hade hört vad vi sagt. Vilket han säkert hade för så långt bort stod han inte. Jag gav honom en sista blick innan jag styrde stegen mot trapphuset. Jag satte mej i trappan och lät tårarna rinna ner för kinden. Jag vet egentligen inte varför jag gråter men just nu vill jag bara att Louis ska vara här. Mitt huvud rycktes upp när jag hörde två välbekanta röster utanför dörren. 

- You'll leave my girlfriend alone, got it? 

- Dude, she's the one who kissed me okay? 

- Dude, both you and me knows that that isn't true. Sa Louis med en hård betoning på 'dude'. Jag ställde mej upp och började gå upp mot dörren.

- How do you know? You weren't even there. And how do you know Spencer isn't interested in me? Jag hörde hur Louis skrattade till.

- Sorry, I usually don't laugh at bad jokes. Jag tårkade bort tårarna och öppnade dörren. Både Louis och Sams huvud vändes åt mitt håll när jag klev ut. Louis skulle precis säga något men jag vände blicken mot Sam.

- Seriously Sam. Why can't you just leave me alone? At first I thought that maybe we could be friends. Even after you kissed me the first time I thought so but now I just want you to leave me, us alone. Sa jag och tog tag i Louis hand och öppnade dörren till trapphuset och gick ut. Det var inte förren vi var nere på första våningen då Louis stannade upp. Han tårkade bort en tår som rann ner för min kind. 

- Why are you crying? Sa han och kramade mej.

- I'm just afraid that you'll leave me someday because of him. That you'll get tired of him and me and. Han tystnade mej genom att pressa sina läppar mot mina. 

- I love you Spencer, okay? I've never had so strong feelings towards someone this early in a relationship before and that's what makes you so special. Your the girl I see myself marrying in a few years.

- Oh that long, huh? Sa jag och kollade ner på mina fötter.

- Oh, well. I..I ehm. Jag kollade upp på honom och flinade.

- I'm kidding. I love you too Louis. Jag ställde mej på tårna och borrade in mitt ansikte i hans hals.